Investeringarna i lågenerginätverk fortsätter i oförminskad takt. Nu är också de etablerade teleoperatörerna med på tåget och går därmed för första gången in på IoT-marknaden.
När framväxten av IoT var i sin linda var den gängse uppfattningen att 5g skulle påskynda utvecklingen, om bara investeringarna i 5g kom igång. I väntan på att det skulle ske har alternativ nätverksteknik utvecklats. Och det har satt rejäl fart på utvecklingen av IoT-tillämpningar.
Förutsättningen för att IoT ska fungera är låg energiförbrukning, batterierna i de uppkopplade prylarna måste räcka i tio år, ha god täckning och låg kostnad.
Tre tekniker konkurrerar
Idag finns tre tekniker som uppfyller kraven. Den proprietära Sigfox, den öppna standarden LoRa, som utvecklas inom ramen för LoRa Alliance och nu också teleoperatörernas teknik med namnet NB IoT som står för narrow band iot. Teleoperatörernas inställning till IoT varierar. Från början var de skeptiska och väntade på 5g. Idag är de med, dock med olika tekniker.
De flesta teleoperatörer använder NB IoT, medan Orange nyligen annonserade att man bygger ett nät i Frankrike baserat på LoRa-teknik. En del nätverksbyggare använder också en blandning av teknikerna Sigfox och LoRa.
Nyligen gavs en uppdatering av läget för IoT-utvecklingen under ett seminarium arrangerat av organisationen Things på Kungliga tekniska högskolan. På seminariet framgick att etablerade teleoperatörer numera har lanserat rikstäckande nätverk, baserade på NB IoT.
Tekniken initierades ursprungligen av teleoperatörernas organisation GSMA, men idag bygger den huvudsak på teknik utvecklad av Huawei, men på senare tid har också Ericsson och Nokia bidragit.
Fördel med befintlig infrastruktur
De etablerade teleoperatörerna har en given fördel genom att de kan använda sin redan befintliga infrastruktur. Det har gjort att Telia idag har ett nordiskt IoT-nätverk på plats och nästa år lanseras i de baltiska länderna.
Operatören 3 har i tysthet lanserat ett svenskt nätverk. Testerna har varit omfattande.
– Idag har vi ett nätverk med täckning där vi inte har mobiltäckning, säger Göran Brandt, Head of IoT på 3.
En väl etablerad operatör är Digital Nordix, med nätverk i flera stora svenska städer. Företaget vd Mats Petterson framhåller att nätverken är till för att sända små datamängder med behov av stor räckvidd, 10 kilometer per cell. Att sända video till exempel går inte. Företaget har valt tekniken LoRa.
– Öppenheten som skapas genom LoRa Alliance, som idag finns i 95 länder, är en stor fördel, säger Mats Petterson.
Han framhåller också att den här öppenheten driver fram en stor, och ny marknad, för chiputvecklare.
– Det gör att de allt strömsnålare devicerna blir allt billigare.
IoT-operatören IoT Sweden, som använder Sigfoxs teknik, har ambitionen att bygga ett heltäckande nätverk i Sverige och har kommit en bra bit på väg. Nyligen lanserade företaget också ett IoT-nät i Norge. Det uppskattas täcka 65 procent av den norska befolkningen.
Enorma besparingar
Företaget kan idag presentera smått sensationella möjliga besparingar. Kalle Eneroth, CTO på IoT Sweden, berättar om besparingar som görs genom att mäta vattennivån i kraftverksdammar med hjälp av uppkopplade sensorer till IoT-nätet i stället för gsm-baserade mätningar.
– Tidigare var kostnaden för den gsm-baserade lösningen 1,4 miljoner kronor om året. Med vår lösning är kostnaden 2 000 kronor om året och då behöll vi den existerande hårdvaran, säger Kalle Eneroth.
Listan med intelligenta, kostnadseffektiva och sensationella tillämpningar kan göras mycket längre, eller vad sägs om att Louis Vitton planerar att koppla upp sina reseprodukter till ett Sigfox-nätverk.
Det är fascinerande att se hur en teknik tar marknad. Teknik som till en början möttes med motstånd från både teleoperatörer och telekomleverantörer. Det är upplagt för hård konkurrens mellan olika leverantörer och tekniker. Särskilt spännande är att de etablerade teleoperatörerna nu för första gången går in på IoT-marknaden och att de väljer olika tekniska lösningar.
Bilden av rawpixel/Unsplash.
Av Håkan Ogelid
Håkan Ogelid är fil-kand i matematik och teoretisk filosofi vid Uppsala universitet med lång journalistisk erfarenhet. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskrifterna Civilingenjören och Civilekonomen. I 20 år var han redaktionschef på Computer Sweden. Idag är han frilans. Du når Håkan här.
Vill du få tillgång till veckobrevet för DF Analys?