Hur höjer vi den digitala kompetensen i Sverige?

Det har inte saknats diskussionsämnen kopplade till digitalisering under sommaren. Hela spannet av frågor, från utpressningsbrev via länkskatt till nätjättarnas påverkan på demokratin, har luftats i värmen. Frågor som tillsammans gör det tydligt hur stort behovet av digital kompetens är. 

I dagarna kommer lärare och elever tillbaka till skolan efter ett varmt sommarlov. Mycket kommer att vara bekant, men inte allt: Den 1 juli började nya, reviderade styrdokument för svensk grundskola att gälla. Och med dem får digitaliseringen ett betydligt större utrymme i undervisningen, framför allt i matematik, teknik, svenska och samhällskunskap.

I arbetet med de nya styrdokumenten har Skolverket brutit ned begreppet ”digital kompetens” i fyra delar. Det svenska elever ska få med sig är förmågan

• att förstå digitaliseringens påverkan på samhället,
• att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier,
• att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt och
• att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling.

Detta innebär, enligt formuleringarna i styrdokumenten bland annat att ”eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde, ökad digitalisering och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.”

Det är inga små krav som ställs på landets lärare – och deras elever. Men när omvärlden förändras genom digitaliseringen är det rimligt att innehållet i skolans undervisning också förändras. Eleverna som lämnar grundskolan måste så klart få den kompetens som behövs för att navigera i omvärlden som den ser ut idag, och allra helst som den kommer se ut i framtiden.

Det handlar om att ha förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden, men också vad som krävs för att vara en aktiv, delaktig medborgare.

Alla vi andra då?

Om vi lyfter blicken från skolan, hur ska vi se till att vi som redan lämnat grundskolan får samma fyra digitala kompetenser som våra barn?

Den förste augusti var AI-forskaren Max Tegmark sommarpratare i P1. Hans program kretsade kring potentialen i artificiell intelligens och hur mänskligheten ska förhålla sig till både teknikens möjligheter och utmaningar. Han menar att ju kraftfullare en teknik är, desto mindre är utrymmet för reaktiva åtgärder.

När vi människor hade bränt ned tillräckligt mycket av misstag uppfann vi brandsläckaren. Elden är inte kraftfullare än att det fanns tid för en stegvis anpassning till de negativa sidorna.

Men med kraftfullare teknik, som AI, finns inte det utrymmet. Lyckas vi utveckla en superintelligens kan det vara för sent att reagera på vad den gör.

Det krävs proaktiva åtgärder. Det går inte att vänta och se och sen göra. Och diskussionerna om vilka proaktiva åtgärder som är rätt och rimliga kan inte föras av en snäv krets av tekniker, menar Tegmark. Den som är extremt duktig på att utveckla och tillämpa AI är inte också med nödvändighet den som är bäst lämpad att föra etiska och moraliska resonemang om teknikens konsekvenser.

Carl Heath, forskare på RISE, gjorde i höstas ett tankeexperiment. Han tog texten som citeras ovan och bytte ut ”elev” mot ”politiker och beslutsfattare”. Det går att ta tankeexperimentet ännu längre, och byta ”elev” mot ”medborgare”. Är det bara landets barn och tonåringar som ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde, ökad digitalisering och en snabb förändringstakt? Eller är det något som vi alla behöver?

Hur skapa förståelse för digitaliseringens påverkan på samhället?

Den sittande regeringen presenterade i maj 2017 sin strategi för ett digitaliserat Sverige. Ett av delmålen handlar om digital kompetens, formulerat som att ”i Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens”. I strategin definieras dock begreppet ”digital kompetens” snävare än i Skolverkets texter:

”Digital kompetens handlar dels om tekniska färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster, dels om medie- och informationskunnighet, som omfattar de kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang. Digital kompetens innefattar även förmågan att följa med i den digitala utvecklingen på ett sätt som ger möjlighet att få och behålla en anställning, att kunna starta och driva företag eller för att stärka organisationers eller företags innovationsförmåga och konkurrenskraft.”

Det är stort fokus på nytta och förståelse för digitaliseringen på ett individplan, medan betydligt mindre vikt läggs vid förståelse av digitaliseringens konsekvenser på samhällsnivå. Tankebanor åt det hållet hittar man däremot i ett annat dokument från regeringen, Nationell inriktning för artificiell intelligens. Här finns bland annat resonemang om de samhälleliga utmaningar som följer i spåren av AI – och tankar kring hur de kan adresseras genom fort- och vidareutbildning av redan yrkesverksamma. Dessutom har Chalmers fått i uppdrag att koordinera en satsning på just detta, där ytterligare fem lärosäten deltar.

I den offentliga debatten är detta däremot fortfarande frågor som inte får en särskilt framträdande roll. Valrörelsen går nu in i sin slutspurt. Än så länge har andra frågor än de om digitalisering dominerat.

Men det här är frågor som verkligen borde lyftas till diskussion innan valet den 9 september.

Anders Thoresson har bevakat IT och telekom sedan 1999, först som reporter på Ny Teknik och sedan 2006 som frilans. Genom åren har hans texter bland annat publicerats i Dagens Nyheter, Dagens Industri, Forskning och Framsteg, IVA Aktuellt och Ny Teknik. Han har också skrivit flera Internetguider åt IIS och gör poddcasten Digitalsamtal. Du når Anders via hans webbplats.