SIAM nästa lager i digitaliseringen – Sverige på efterkälken

Trycket ökar på att CIO:n ska driva innovation och ge stöd åt verksamhets- och affärsutveckling. Men vem tar då hand om den operativa IT-driften? SIAM är en lösning problemet men Sverige är enligt experterna på efterkälken.

Driften ska skötas samtidigt som en uppsjö av leverantörer, outsourcingkontrakt och molntjänster ska hanteras. Lösningen som allt fler pratar om är SIAM – service integration and management.

– Om du inför SIAM får du en dirigent som har helhetsansvaret för IT-orkestern. Denne ser till att alla ingående delar hänger ihop, säger Måns Wallin, senior rådgivare på analys- och rådgivningsföretaget Radar.

SIAM innebär ett strukturerat sätt att hantera alla ingående delar i IT-leveransen, som här kallas ”torn”, ”service towers”, vilket kan översättas med tjänstesilor.

– Tanken är att en CIO ska kunna lägga mer tid på affärs- och verksamhetsutveckling. Det är det man betalar för, säger Måns Wallin.

Under de senaste tio åren har SIAM blivit hyfsat vanligt i Storbritannien, USA och Centraleuropa. Det är däremot fortfarande förhållandevis nytt och ovanligt i Sverige.

– De som kör idag är oftast stora kunder, som har en tydlig idé om att IT inte är en del av kärnverksamheten utan istället betraktar det som en utpräglad stödfunktion, säger Måns Wallin.

Finland ligger före

Satyendra Shrotri, chef för Tietos expertcenter för SIAM, anser att Sverige ligger efter när det gäller outsourcing i ett internationellt perspektiv. Det är orsaken till att vi också ligger i bakvattnet när det gäller SIAM.

– Finland ligger till exempel före. I Sverige handlar outsourcing ofta om kostnadsfördelar. Nästa nivå är att driva outsourcing i syfte att få tillgång till goda praxis, breda branschinsikter och tillgång till folk som gjort det tidigare, säger Satyendra Shrotri.

Konceptet bygger på att IT-verksamheten redan är välstrukturerad, oftast via styrmedel som ITSM och ITIL-ramverk.

SIAM har rötterna i Storbritannien, som också ITIL härstammar ifrån. Det började som ett sätt för stora myndigheter att få bättre ordning och struktur på IT-leveransen, från en uppsjö leverantörer – så kallad multisourcing.

Många av de stora konsult- och outsourcingjättarna har färdiga erbjudanden, modeller och verktyg för SIAM, allt från IBM och Accenture till TCS och Tieto.

Med en partner som har erfarenhet av IT-projekt på en mängd företag i samma bransch som du själv verkar i får du som kund tillgång till smartare och effektivare lösningar än om man skulle göra allt själv, anser Satyendra Shrotri.

Att sätta upp en SIAM-funktion tar typiskt 6-10 månader och beror mycket på befintlig organisation, tillgång till kompetens och hur pass strukturerat man redan arbetar. Dessutom på hur komplext ekosystem av leverantörer beställaren har.

Vill ha minst en silo

Det vanligaste är att låta en extern partner sköta SIAM. Denne kommer då att vilja ha ett eller flera tjänstesilor. Basen brukar vara service desk (IT-support) eftersom det är den främsta kontaktpunkten mot användarna. Andra delar kan vara tjänstehantering (service management office), och IT-portföljhantering. Här kan ingå underdelar som hantering av leverantörskontrakt, systemarkitektur, cybersäkerhet, kravhantering, systemutveckling, nätverk och infrastruktur och så vidare.

– Om du bara finns där som en del av en tjänsteintegratör gör det dig till en oberoende rådgivare med minimal kontroll över leveransen. Det är en svår position att vara i eftersom det då är svårt att skala upp eller ned, säger Satyendra Shrotri.

När tror du att SIAM slår igenom på allvar i Sverige?

– Efterfrågan är låg men finns och ökar. Framför allt ökar förståelsen för nyttan med SIAM och vad det innebär. Runt 2020 tror jag att vi ser en större massa kunder som rör sig mot konceptet, säger Satyendra Shrotri.

Haninge kommun, med en IT-investeringsbudget på 25 miljoner kronor och en IT-drift samt  förvaltningsbudget på 110 miljoner kronor, har valt att bygga upp en egen SIAM. Det sker i samarbete med den mindre IT-konsulten Data Ductus, som också hjälper till med att bygga en egen service desk. Det senare var tidigare outsourcat till Tieto. På sikt ska kommunen självt sköta både SIAM och service desk.

– Vi ansvarar ytterst för att våra ”kunder” får den service som verksamheten har uttryckt behov om och kravställs vid upphandling. Det har visat sig svårt att uppbringa den nivå av ansvarskänsla vi efterfrågar externt. När vi nu inför en egen SIAM gör vi det tillsammans med en partner som vi tror har förmåga att ligga nära verksamheten och växeldra med egen personal för att samtidigt bygga kompetens, säger Jeanette Thorell, CIO på Haninge kommun.

Tror du att SIAM kommer att öka?

– Ja, för mycket ”makt” har legat hos leverantören och jag tror att mognadsgraden har ökat så pass att kunderna börjar ställa en annan typ av krav på leveransen framåt.

Kan SIAM appliceras på sourcing som inte har med IT att göra?

– Ja, jag skulle säga att det redan görs. SIAM är snarare inspirerat från andra branscher exempelvis resebranschen och handeln, säger Jeanette Thorell.

Beställaren av SIAM är i de allra flesta fall CIO. Det händer också att det är teknik- eller digitaliseringsinsatta VD:ar eller ekonomichefer. För att ett SIAM-projekt ska löna sig anser de experter undertecknad varit i kontakt med att det krävs en IT-budget på minst 60 miljoner kronor.