Genom att göra det enklare att möta sina gruppmedlemmar med hjälp av virtuell verklighet, VR, tar Facebook ytterligare ett steg mot ett nytt gränssnitt. Men mycket återstår innan Facebook är fullt ut virtuellt.
Det har gått fyra år sedan Facebook köpte det ledande VR-företaget Oculus för drygt 15 miljarder kronor och intresset för att följa Facebooks planer efter köpet är stort. Det beror bland annat på att Facebooks vd Mark Zuckerberg är av åsikten att VR är nästa plattform för datoranvändning. Han anser att VR är ett lika stort steg som övergången från stordatorer till dagens smarta mobiler.
Öppnar Facebookgrupper för VR
Det senaste Facebook gjort för att lansera VR som det nya gränssnittet, är att öppna för att medlemmar i Facebookgrupper enklare kan mötas med VR-headset. En gruppmedlem kan skapa en avatar där personligheten baseras på ens aktiviteter på Facebook och utseendet baseras på bilder som man själv har lagt upp på Facebook. När det är gjort kan man bjuda in andra medlemmar för olika aktiviteter, allt under förutsättning att man är utrustad med speciella headset från Oculus. Facebook lanserar i vår ett VR-headset med det förhållandevis låga priset till 199 dollar.
Det är dock svårt att hitta personer inom VR-branschen eller IT-branschen, som delar Mark Zuckerbergs teknikoptimism. Inte ens Oculus utvecklingschef, Michael Abrash, tycks dela den. I ett tal för två år sedan på Oculus utvecklarkonferens pekade han på flera områden i plattformen, som måste utvecklas. Det gäller allt från resolution och brännvidd till synfält. Han presenterade en möjlig teknisk utveckling på fem års sikt och inget av hans förutsägelser är tillräckliga för att Zuckerbergs visioner ska kunna realiseras.
Häftigt i teorin, men långt kvar
Anders Wollner, som är featureredaktör på Idg.se, har bevakat IT-branchen i många år och i synnerhet konsumentmarknaden. Dataspel är en av hans specialområden.
– I teorin är det otroligt häftigt att kunna träffa sina vänner på Facebook med hjälp av VR, men i praktiken är det långt kvar. Varken teknik eller vilja finns, säger Anders Wollner.
Förutom att tekniken behöver utvecklas, så måste också priserna ner.
– Det är långt kvar innan VR blir något för den breda massan. Där VR har slagit hittills är ju i spelvärlden och utvecklingen fortsätter.
Även Niclas Johansson, som är vd för organisationen VR Sverige, vars målsättning är att främja användningen av VR är försiktig i sina framtidsutsikter för VR genombrott i Facebook.
– Vad vi kan konstatera är att Facebook satsar stort på VR, men det gör ju Google och Microsoft också, säger Niclas Johansson.
Billiga headset driver på
Han tror också att den kommande lanseringen av lågprisheadsetet, Oculus Go, kommer att driva på tillgängligheten.
– Den centrala tillämpningen av VR idag är spel, men det sker också mycket inom utbildningssektorn.
För tillfället är tillväxten starkare för AR än för VR. Google har återlanserat sina glasögon och är nu helt inriktad på företagsmarknaden. Här finns tillämpningar inom både tillverknings- och byggindustrin. Då handlar det om prototyputveckling och visualisering.
– Men det är logiskt att Facebook satsar på VR. Det ligger ju i linje med deras slagord ”share more”, säger Niclas Johansson.
När det gäller tillväxten för VR, så finns som alltid många olika prognoser. En av dem uppskattar den totala marknaden för VR till 12 miljarder dollar i år och till 40 miljarder kronor 2020. Den prognosen kommer från den amerikanska statistikportalen Statista.
Det är nog många som betraktar VR som något för världsfrånvända teknikoptimister, men Facebooks enorma satsningar på tekniken måste tas på allvar. Egentligen ligger satsningarna helt i linje med företagets grundidé, ”share more”, och det är svårt att se att de skulle upphöra.
Förr eller senare sitter vi väl med VR-headset på oss på tunnelbanan i stället för att stirra ned i våra mobiltelefoner. Det handlar ju i båda fallen om viljan att bredda sina referenser.
Av Håkan Ogelid
Håkan Ogelid är fil-kand i matematik och teoretisk filosofi vid Uppsala universitet med lång journalistisk erfarenhet. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskrifterna Civilingenjören och Civilekonomen. I 20 år var han redaktionschef på Computer Sweden. Idag är han frilans. Du når Håkan här.