Lågenerginät hotar 5G-projektet

Alla stora telekomleverantörer väntar på att investeringarna i 5G ska sätta igång på allvar, men under tiden sker investeringar i alternativ teknik. Åtminstone om det handlar om små informationsmängder som ska överföras sällan.

Tekniken har många namn. Det lite skämtsamma ”smalbandsteknik” eller det mer korrekta ”low power wan”. Allt utgår från behoven som skapas av IoT, eller sakernas tillstånd.

För att beskriva behoven är det allra enklast att utgå från vad som krävs för att koppla upp en katt. Sensorn måste självfallet vara billig, vara liten och förbruka enormt litet energi. Den ska kunna leverera information om position, dock inte ständigt, och den kanske då och då ska transportera data om kattens hälsotillstånd. För att klara detta, så är dagens mobilnät dysfunktionella. Av många skäl. Inte minst på grund av kostnaden.

Det finns alltså alternativa nätverk. I länder som Nederländerna och Sydkorea finns redan nationellt täckande nätverk som bygger på lågenergitekniken. Det finns minst två varianter. Den ena bygger på en proprietär kommunikationsteknik utvecklad av det franska företaget Sigfox. Den andra bygger på den öppna standarden LoRa, som utvecklas inom LoRa-alliansen.

Utvecklingen har alltså kommit mycket längre i andra länder och orsaken till det är svår att förklara. Men det kanske beror på att de nationella nätverken som existerar inte är byggda av teleoperatörer och Ericsson finns definitivt inte med bland leverantörerna. I USA till exempel håller internetoperatören Comcast på att bygga ett täckande nät.

Två nya operatörer för IoT

I Sverige finns redan två operatörer för IoT-näverk, som bygger på tekniken och de har valt två helt olika modeller. Operatören IoT Sweden har valt att ingå ett franchiseavtal med det franska företaget Sigfox.

Först några ord om Sigfox, som är tämligen okänt i Sverige. Företaget grundades 2009 och omsätter idag närmare 100 miljoner kronor om året och har 200 anställda. För två år sedan investerade den spanska mobiloperatören Telefonica en miljard kronor i Sigfox. Totalt har Sigfox fått in tre miljarder kronor i kapitalinvesteringar.

– Vi är en nationell IoT-operatör och vår teknik bygger på den som Sigfox utvecklat. Vi är ett av totalt 39 nationella nätverk, säger Kalle Eneroth, som är cto på IoT Sweden.

Kalle Eneroth beskriver det som att företaget i tysthet byggt nätet i Sverige och egentligen har det skett under det senaste året. Idag täcker nätet, som går på den licensfria frekvensen 868 MHz, 58 procent av befolkningen. Nätet byggs av statliga Teracom.

Ett typiskt exempel på hur kommunikationen i nätet ser ut är omkring 140 meddelanden med maximalt tolv tecken per dag.

– Vi är ett komplement till de stora mobilnäten, samtidigt som vi förändrar spelreglerna i grunden för IoT. Vi skapar helt nya affärsmöjligheter för våra kunder eftersom vi kan sänka kostnaden drastiskt.

Bygga in sensorer i betongelement

Då syftar han till exempel på logistikbolag, som behöver bättre kontroll på sina varor. Fastighetsbolag som behöver kontrollera sina fastigheter. På byggbolag, som nu kan bygga in sensorer i sina produkter, till exempel betongblock, för att regelbundet mäta eventuell fukt. Då behövs batteritid på över tio år. Här finns också tillämpningar för framtidens hemsjukvård.

Även om Kalle Eneroth är förtegen om hur stora investeringar IoT Sweden gjort i sitt nationella nät, så uppskattar han att det behövs 450 basstationer för att täcka landet. Nyligen fick företaget 250 miljoner kronor för att bygga ett heltäckande IoT-nätverk i Norge.

Den andra svenska IoT-operatören är Digital Nordix, som grundades för två år sedan och som valt den öppna standarden LoRa.

– Vi bygger ett trådlöst nätverk baserat på öppen standard och bygger nätet allt efter våra kunders behov av täckning, säger Mats Pettersson, vd på Digital Nordix.

Nätbygget beskriver han som enkelt, basstationen är stor som en skokartong och har en rundstrålande antenn. Det svåra är att få tag på plats för masterna.

Marknaden för den här lågenergiska kommunikationstekniken har redan skapat ett brett utbud av hårdvaruleverantörer.

– En av våra uppgifter är att tillsammans med leverantörerna testa och certifiera hårdvara efter våra kunders behov.

Förutom de tidigare nämnda kundkategorierna lyfter han också fram systemintegratörer som behöver data som visualiseras och analyseras för att skapa kundnytta.

– När det gäller marknaden för hårdvara, så vågar jag påstå att den idag domineras av mindre leverantörer, men att de stora är på väg in.

Mats Pettersson beskriver det som att företaget har hittat en nisch vid sidan av de etablerade mobiloperatörerna. Här finns definitivt en massmarknad med behov av billig kommunikation för små datamängder.

– Ta behovet av sensorer i all gatubelysning till exempel, så förstår du vad jag menar, säger han.

Verkligheten kopplas upp

IoT kan beskrivas som att nu kopplas också den verkliga världen upp mot internet och för att det ska fungera krävs bland annat en trådlös teknik som kräver låg energi. Intressant i sammanhanget är att de etablerade svenska mobiloperatörerna har kommit in i matchen först nu. Det gäller också Ericsson, som till skillnad mot kinesiska leverantörer som Huawei, enligt uppgift ämnar att ta in tekniken i sitt 5G-projekt.

Magnus Melander, som är en av landets främsta experter på IoT, är bekymrad över att leverantörer som Ericsson väntat så länge och samma sak gäller mobiloperatörerna.

– Det finns som vanligt många förklaringar, men en är att de i första hand investerar i sina egna nät och väntat på att 5G ska komma igång. En annan förklaring är att intäkterna från den här typen av nätverk inte kommer att bli särskilt stor, säger Magnus Melander.

Det är alltid spännande när nya tekniska lösningar växer fram i skuggan av de etablerade och förmodligen även förstör etablerade affärsmodeller. Eller som en av aktörerna i ”smalbandsbranschen” uttryckte det: ”Varför skulle Telia var intresserat av att investera i en nätverksteknik, som kostar en tusendel av den teknik de hittills investerat i”.

Håkan Ogelid är fil-kand i matematik och teoretisk filosofi vid Uppsala universitet med lång journalistisk erfarenhet. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskrifterna Civilingenjören och Civilekonomen. I 20 år var han redaktionschef på Computer Sweden. Idag är han pressansvarig på Bahnhof. Du når Håkan här.