"Att data är en råvara har inte gått upp för alla branscher. Vi vill hjälpa dem i den utvecklingen." Så förklarar Erik Borälv, handläggare på Vinnova, myndighetens satsning på det som fått namnet datadrivna labb. Målsättningen är att bygga upp nationella kompetensnoder som kan hjälpa aktörer i olika branscher att jobba med datadriven innovation.
”Data is the new oil.” Den brittiske matematikern Clive Humby skapade ett bonusprogram för den brittiska butikskedjan Tesco och är den som sägs ha myntat uttrycket om likheterna mellan olja och data: I båda fallen handlar det om råvaror som måste förädlas innan de är mänskligheten till nytta.
– Det pratas om miljarder uppkopplade enheter, det utvecklas avancerade sensorer som kan mäta massor av olika saker, vi människor genererar allt mer data på olika sätt, både när vi använder internet och när vi köper uppkopplade prylar. Allt detta resulterar i enorma datamängder. Men det är först när informationen används som värde skapas, säger Erik Borälv.
It-branschen har insett vad som går att göra med data och som konsumenter har vi så sakteliga börjat vänja oss vid att data och analys av data är centralt i mycket av det vi använder internet till. Personanpassning på internet är ett tydligt exempel som sker i form av en trestegsraket: Insamling av data, analys av data och beslutsfattande baserat på data. Vem du är och vad du visat intresse för avgör vad du får se för innehåll i ditt nyhetsflöde på Facebook och vilka artister Spotify tror att du skulle gilla.
En plattform för utveckling
Men data kommer att förändra många fler branscher än de som är uppenbart digitala. Och det är utgångspunkten för Vinnovas satsning på datadrivna labb:
– Det finns många branscher och sektorer där aktörerna inte har förstått att även deras verksamhet kommer att bli datadriven. Där vill vi med de här labben öka kompetensen och innovationshastigheten. Men också förståelsen. Det gäller att få en tydlig insikt om vad digitalisering innebär och att en datadriven process många gånger är en av konsekvenserna.
Sex labb fick finansiering hösten 2016. Efter sommaren blev det klart med ytterligare fyra. Vart och ett är inriktad på olika nischer av näringsliv och offentlig verksamhet, från skogsindustri till utbildning.
– Förr skulle vi sagt att digitalisering är en utmaning som varje organisation själv bör hantera. Men det nya är att ingen enskild aktör själv sitter på alla svaren. En av de viktiga uppgifterna med datalabben är att fundera på hur samarbeten mellan olika aktörer kan se ut.
Erik Borälv lyfter fram Trafiklab som ett framgångsrikt exempel på hur ett samarbete kring data kan se ut. Det labbet byggdes som ett samarbete mellan Samtrafiken, Stockholms Lokaltrafik och forskningsinstitutet Victoria ICT.
– Utifrån behovet hos sina medlemmar har de jobbat fram en teknisk plattform för datadelning, med öppna API:er. Det finns en stor mängd aktörer inom kollektivtrafikområdet, och det är inte rimligt att tänka sig att varje kollektivtrafikoperatör på egen hand ska klara av att digitalisera sina tidtabeller och publicera dem med ett öppet API. Trafiklabb har blivit en nationell kompetensnod som kan allt om drift, standarder och så vidare – och som kan göra det för alla kollektivaktörer i hela landet. Summan blir större än summan av delarna, vilket bevisas av att de har otroligt stor användning. Är du en appbyggare som ska bygga en app för kollektivt resande är det självklart att du använder Trafiklabs data.
"Vinsterna måste skördas"
Du har i presentationer av er satsning på de här datadrivna labben sagt att ”data i användning är det enda som skapar värde”. Varför är det viktigt att påpeka?
– Därför att det inte är uppenbart för alla att det ligger till så. Om man är dataägare, dataförvaltare eller utvecklare av sensorer är det lätt att se världen från sin horisont – ”min databas är det viktiga”. Men den har värde noll. Däremot har den haft en kostnad. Värdet uppstår först när datan används, säger Erik Borälv och fortsätter:
– Många organisationer i Sverige, både myndigheter och företag, är duktiga på att samla data, men sämre på att använda den. Det är en grundförutsättning att veta hur man samlar data, men det är bara den initiala investeringen. Sen måste vinsterna skördas. Det är det som är huvudfokus för labben: Det ska vara verkstad, inte teori. Och fokus är på användningen av data, inte att samla in, skapa, sortera och kategorisera data. Det kan handla om ny kunskap från data, om beslut som fattas baserat på data eller helt nya produkter och tjänster som byggs med data.
GDPR och balansgången mellan integritet och samhällsnytta - är det frågeställningar som ska adresseras av labben?
– Det är en fråga som alla labb borde jobba med. Blir orimligt om alla aktörer ska fundera på vad GDPR betyder för ”mitt” område. Att ta sig an den frågan i ett datalabb är väldigt smart. Blir ett sätt att dela kostnader och föra en dialog om hur GDPR ska tolkas i olika branscher.
Vad är förhoppningen med de tio labben?
– De är tematiska och ska kunna fungera som nationella kompetensnoder för olika branscher. Skogsdatalabbet ska ha koll på sensorer som skogsbruket kan använda, en skogsägare som vill börja jobba med analys av flygbilder ska kunna vända sig dit för att få svar på vilken teknik som fungerar, är det 3d-kameror eller radar som gäller? Labben ser vi som piloter för att utforska om det är ett arbetssätt som fungerar. De har fått finansiering för 18-24 månader och de första fyra går i mål hösten 2018.
”Sverige ska öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer” skriver Vinnova i ett blogginlägg om de datadrivna labben. Vad innebär det?
– Det betyder ett antal olika saker. Det handlar om insikter och kunskaper som uppstår i datadrivna processer. Men det handlar också om en färdighet som många behöver ha. Det måste finnas ett ekosystem för datadrivna innovationer. Det måste finnas verktyg på marknaden, det måste finnas en tradition att jobba datadrivet, det måste finnas en konsult att anlita när du inte själv har den tekniska förmågan.
Om skribenten
Anders Thoresson har bevakat IT och telekom sedan 1999, först som reporter på Ny Teknik och sedan 2006 som frilans. Genom åren har hans texter bland annat publicerats i Dagens Nyheter, Dagens Industri, Forskning och Framsteg, IVA Aktuellt och Ny Teknik. Han har också skrivit flera Internetguider åt IIS och gör poddcasten Digitalsamtal. Du når Anders via hans webbplats.
Vill du få tillgång till veckobrevet för DF Analys?