Misstag att förminska ansiktsigenkänning

Det är ett enormt misstag att begränsa tekniken för ansiktsigenkänning till att enbart vara en teknik för identifikation eller en komponent i ett accessverktyg. Ansiktsigenkänning är på väg att förändra existerande affärsmodeller.

Den självklara triggern för att ansiktsigenkänning står inför ett genombrott är att Apple i sin nästa Iphone, Iphone x, använder tekniken för att öppna mobilen. Tidigare gjorde Samsung likadant genom lanseringen av Galaxy Note 8.

Till det kommer uppskattningen av marknaden för ansiktsigenkänning. Enligt analysföretaget Tractica fördubblas i det närmast marknaden på två år för att 2018 vara värd nästan 400 miljoner dollar. År 2020 uppskattas den globala marknaden vara värd nästan 500 miljoner dollar. Värt att notera är att Asien är ledande med omkring 70 procent av marknaden.

Ansiktet är så mycket mer än ett finger

Det har länge diskuterats huruvida fingeravläsning eller ansiktsigenkänning är att föredra, men den diskussionen rör nästan enbart tekniken för identifiering i olika accessmetoder. Det innebär en begränsning av perspektivet. Ett ansikte uttrycker så mycket mer än vad ett fingeravtryck gör. Därför haltar diskussionen. Användningsområdet för ansiktsigenkänning är så enormt mycket större än för fingeravläsning.

Ett exempel är tjänsten Face++ utvecklat av det kinesiska företaget Megvii, som idag används av 300 000 företag och individer. Megvii är ett startupbolag och värderas idag till 2 miljarder dollar, vilket gör det till ett av de största bolagen inom det som kallas det ”ansiktsindustriella komplexet”. Miljoner kineser använder redan tjänsten för att svajpa sitt ansikte i mobilen och därmed auktorisera betalningar, även i mörker.

Le och betala

Enligt den brittiska tidskriften The Economist har den kinesiska e-handelsajten Alibaba utvecklat ett system kallat ”Smile to pay”. Det används idag av kinesiska snabbmatskedjor där gästerna betalar genom att le mot en bildskärm. Flera kinesiska banker har tagit fram bankomater där kunderna kan identifiera sig genom ansiktsigenkänning.

Enligt Roberta Cozza, som är expert på tekniken på analysföretaget Gartner, så måste Iphone X ses som ett första steg, som på sikt tillåter leverantörer, till exempel detaljister, att utveckla mer personifierade erbjudanden. Tekniken kan användas för att avläsa både sinnesstämningar, känslouttryck och stressnivåer.

– Utvecklingen gör att den här branschen måste vara beredd att möta en kommande diskussion om den personliga integriteten, säger Roberta Cozza.

Avläsa stressnivån

En tillämpning som används redan idag är att mäta stressnivåer för yrkeschaufförer.

– Det är början på en rad liknande tillämpningar. Generellt gäller att den här tekniken är mycket mer inkräktande än vad vi varit med om tidigare.

Även om kinesiska företag ligger i täten, så pågår utvecklingen, förutom inom Apple, även inom it--jättar som Amazon, IBM, Facebook, Google och Microsoft. Tillgången på digitala bilder spelar en central roll för att utveckla tekniken och här har Facebook ett försprång, men Google har utvecklat en teknik för att gruppera bilder som användarna har laddat upp. Amazons nya hemmahögtalare, Echo Look, innehåller en kamera, som kan användas för ansiktsigenkänning.

Bäddat för integritetsproblem

Utvecklingen av tekniken väcker självklart frågor om den personliga integriteten. Forskare vid Stanforduniversitetet i USA har till exempel utvecklat en mjukvara, som genom att tolka digitala ansiktsbilder med 81 procents träffsäkerhet avgör om en individ är gay eller inte. Nästa steg kan vara att avgöra en individs IQ eller politiska åsikter genom ansiktsigenkänning.

Ännu längre har ett startup, FDNA, i Boston kommit. Företaget, som nyligen förvärvades av Facebook gör nämligen anspråk på att genom tekniken kunna avgöra om en individ bär på genetiskt baserade sjukdomar. Forskning i USA försöker också att genom givna genetiska data återskapa ansikten.

Som sagt. Tekniken för igenkänning är något mycket mer än fingeravläsning och att Kina ligger långt framme är naturligtvis en avspegling av att den passar som hand i handske i en diktatur där makthavarna tar alla möjligheter för att kontrollera medborgarna.

För att utveckla olika ai-tillämpningar, behövs data. Även här har de kinesiska myndigheterna ett försprång genom mängden digitala bilder på medborgarnas ansikten, men FBI i USA ligger inte långt efter med, enligt The Economist, tillgång till digitala ansiktsbilder på halva befolkningen. Till det kommer bilder på utlänningar på besök i landet.

Vi kan alltså räkna med alltmer vardagliga tillämpningar parallellt med allt knepigare frågor om den personliga integriteten.

Håkan Ogelid är fil-kand i matematik och teoretisk filosofi vid Uppsala universitet med lång journalistisk erfarenhet. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskrifterna Civilingenjören och Civilekonomen. I 20 år var han redaktionschef på Computer Sweden. Idag är han pressansvarig på Bahnhof. Du når Håkan här.