Fem avgörande frågor för nya it-myndigheten

Visst finns det förhoppningar i branschen om att kräftgången när det gäller digitaliseringen av offentlig sektor kan brytas genom den föreslagna digitaliseringsmyndigheten. Samtidigt finns det en stor oro och frågorna är många. Fem frågor avgör. En av dem är vad den nya organisationen egentligen ska göra?

Per Mosseby var tidigare cio på organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, och sedan snart fem år ledamot av e-legitimationsnämnden. Idag driver han ett eget konsultbolag som hjälper både näringsliv och offentliga sektor med digitaliseringen.

Han ser mycket positivt på initiativet och noterar att det ligger i linje med SKLs remissvar på utredningen som ligger till grund för propositionen. Samtidigt noterar han att det är en nödvändighet att något görs om inte Sverige ska fortsätta att halka efter grannländerna när det gäller digitaliseringen av offentlig sektor.

Sverige har tappat i tio år

– Sverige har tappat under tio års tid i jämförelse med grannländerna. Med den nya myndigheten ökar möjligheten att bryta den negativa trenden, säger Per Mosseby.

En förutsättning är dock att varje myndighet lämnar ifrån sig ett visst utrymme till den nya myndigheten.

– Ytterst handlar det om ett ansvar som ingen tagit ett gemensamt grepp om tidigare.

Han anser också att det finns oklarheter kring myndighetens budget.

– Man har sagt att man tillskjuter den nya myndigheten ungefär 100 miljoner kronor. Men det är inte klart hur stor nettoeffekten blir eftersom bland annat dagens verksamhet i e-legitimationsnämnden också sannolikt ska finansieras inom denna ram.

Danmark långt före

En jämförelse med Danmark talar sitt tydliga språk.

– Danmarks motsvarighet är Digitaliseringsstyrelsen, som har över 200 anställda. Dessutom finns en särskild myndighet för skolans digitalisering med omkring 300 anställda. Med drygt hälften så stor befolkning.

Daniel Akenine, som är nationell teknikchef på Microsoft, har positiva saker att säga om den tilltänkta myndigheten.

– Det är positivt att man tar ett samlat grepp. Sverige är väldigt duktigt på att komma på idéer och driva projekt i mindre skala men sämre rustade när det gäller att samordna stora digitaliseringsprojekt inom den offentliga sektorn. Därför att det bra att någon tar ett samordningsansvar, säger Daniel Akenine.

Han ser också en risk med att man samtidigt flyttar ansvar för digitalisering från verksamheterna till en central myndighet.

– Det kan göra att utvecklingen går långsammare.

 Frågetecknen hopar sig

Patrik Fältström, som är forskningschef på Netnord och landets främste internetexpert, hyser oro på en rad punkter. Han formulerar sin oro i fem frågor:

1. Vad ska den nya organisationen egentligen göra?
2. Tillkommer nya saker eller ska saker flyttas från andra myndigheter?
3. Hur påverkar det att regeringen inte är tydlig med vad de menar med "digitalisering"?
4. Kan det räcka med att bara vara tydligare mot de myndigheter som redan idag gör saker inom detta område?
5. Hur påverkar osäkerheten kring vilken av MSB och PTS som hanterar vissa av dessa saker, och den ännu större osäkerheten kring vilket statsråd som hanterar "digitalisering"?

Han anser att hans oro till stor del beror på att texterna som skrivs innehåller så mycket buzzwords, vilket ökar risken kring att inte veta vem som gör vad. Alternativt att saker ska flyttas från de som idag gör bra saker (MSB, PTS, Datainspektionen, Skatteverket med flera).

– Jag vill inte vara den som bara säger nej, men den myndighetsstyrning vi har i Sverige gör att i offentlig sektor kan varje ledning för en myndighet göra som de själva vill, säger Patrik Fältström.

I den bästa av världar

Isobel Hadley-Kamptz, som är nybliven ordförande för Dataföreningen, har förhoppningar om den nya myndigheten, men är samtidigt beredd på att de aldrig infrias.

– I den bästa av världar kanske den kan motarbeta stuprörsproblematiken som finns idag, säger hon.

Det hon syftar på är att it-frågorna idag är avgränsade och ligger på olika departement. Ingen tar ett helhetsgrepp om frågan.

– Å andra sidan kanske den nya myndigheten bidrar till att frågorna hanteras avskärmade från verksamheten. Det är rent dåligt.

Hon anser att det är viktigt vilket departement den nya myndigheten kommer att höra till eftersom it-frågor hanteras olika beroende av departement. Dessutom kvarstår frågan hur den nya myndigheten ska samverka med Tillväxtverket och Vinnova.

– Vi får vänta och se, men förhoppningsvis kan den nya myndigheten skapa ett bredare perspektiv på it-frågorna, säger Isobel Hadley-Kamptz.

Regeringens förslag om en myndighet med uppdraget att samordna och stödja digitaliseringen i offentlig sektor får tummen upp av de flesta i branschen. Även om många hyser farhågor om att det blir ett enda stort misslyckande och bara en i raden av alla statliga initiativ som gjorts på området.

Ta bara jämförelsen med Danmark där det sedan många år finns en myndighet, eller två, med totalt 700 medarbetare. Och inte lär det bli bättre av att den nya myndigheten förmodligen hamnar i Lycksele.

Håkan Ogelid är fil-kand i matematik och teoretisk filosofi vid Uppsala universitet med lång journalistisk erfarenhet. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskrifterna Civilingenjören och Civilekonomen. I 20 år var han redaktionschef på Computer Sweden. Idag är han frilans. Du når Håkan här.