Rädslan för AI avtar

Artificiell intelligens, AI, är en av de största och viktigaste trenderna just nu. Förväntningar på en exponentiell utveckling av AI är stor och tron på teknikens fördelar överväger idag den alarmism som länge varit den som hörts mest.

För en tid sedan kommenterade Elon Musk en artikel från New Scientist som, baserat på en undersökning bland AI-experter, hävdar att AI kommer att överträffa människan på allt år 2060. Musks egen bedömning är att det kan ske långt tidigare än så. Att AI redan till 2030 skulle kunna ha utvecklats till att prestera bättre än människan menar han beror på att utvecklingskurvan inte är linjär, utan går brant uppåt.

Enligt Fredrik Heintz, ordförande för svenska AI-sällskapet och docent vid Linköpings Universitet, är en exponentiell tillväxt av AI en av två möjliga vägar. Efter de senaste två årens genombrott med imponerande och oförväntade resultat finns det stora förväntningar på en fortsatt kraftig utveckling av AI, men enligt honom ska man vara medveten om att det kan vara tillfälligt. Han förklarar utvecklingsförloppet:

– Det har varit en stadig förbättring hela tiden och sen ser vi ett kvalitativt hopp där det har blivit signifikant mycket bättre. Två möjliga förklaringar är just att vi har tagit ett kvalitativt steg framåt, att vi från den nya nivån fortsatt kommer att se en mer jämn inkrementell tillväxt utifrån det nya tillståndet, eller så kommer det fortsätta gå ännu fortare. Hur det kommer att bli är en intressant fråga.

AI och alarmism

Stora teknikförändringar har alltid orsakat viss oro. När det gäller AI har dessutom tekniskt framstående personer alarmerat om möjliga negativa effekter. Stephen Hawking, Bill Gates, Elon Musk och Michael Vassar är bara några av de forskare, entreprenörer och experter som uttryckt sin oro inför alltför intelligenta system i framtiden och uppmanat till försiktighet.

Den oro som de ger luft åt grundar sig i ett tillstånd av teknisk singularitet där människan tappar kontrollen över de intelligenta system de skapat. Det låter som ett scenario hämtat från en Hollywoodfilm och är lätt att avfärda som science fiction.

De största farhågorna kring AI i dagsläget rör istället frågor om säkerhet, integritet och att jobb ska försvinna. Fredrik Heintz menar att det hos människor alltid finns en oro för förändringar, men att det finns ett värde med att den bearbetas i tid.

– Samhällsprocesser är otroligt långsamma. Därför är det bra att oron kommer nu. Förhoppningsvis leder det till förändring så att man kan förbereda sig snarar än att reagera efter det har hänt, säger han.

Den oro som finns tycks ändå bara vara en strimma i jämförelse med de fördelar och förväntningar som finns på AI och den tekniska utvecklingen. Så länge det är till ens fördel är attityden till AI hos de flesta mycket positiv, visar en undersökning från Rocketfuel. Framförallt är det millennials som uppges förstå det verkliga värdet med de möjligheter som tekniken ger.

Även de tidigare nämnda teknikpersonligheterna, varningarna till trots, ser otroliga fördelar med AI och vad de intelligenta systemen kan göra för mänskligheten.

AI och samhällsnytta

Mycket av den satsning som görs inom AI är inriktad just på att förbättra för människor och göra världen till en bättre plats att leva på. DeepMind satsar på positiv påverkan med sin AI-forskning, XPRIZE gör det med sin tävling.

På  AI-toppmötet AI for Good som hölls i Geneve häromveckan låg fokus på hur man ska påskynda och främja utvecklingen och demokratiseringen av AI-lösningar som kan ta itu med specifika globala utmaningar relaterade till bland annat fattigdom, hunger, hälsa, utbildning och miljö. Till exempel finns det en ambitiös plan på hur AI ska lösa de globala hållbarhetsmålen (SDG).

Huvudattraktion på konferensen var den människoliknande roboten Sophia som ville övertyga publiken att AI är bra för världen. Hon intygade även att robotar har goda avsikter med att vara människans vän och medhjälpare.

På en mer lokal nivå är det en AI i stil med Sophia man förväntar sig, även om det människolika fortfarande kan vara svårt att förlika sig med. Förväntningar hos användare på vad en AI ska klara av har alltid varit höga, menar Fredrik Heintz.

– Man förväntar sig att de ska vara som vi, man ska kunna interagera med ett datasystem på samma sätt som med en människa. Man ska kunna ställa tvetydiga, oklara frågor och få någon form av vettigt svar trots allt. Man ska få bra hjälp och detaljerade svar väldigt snabbt, säger han.

AI och människan

Om användarna förväntar sig en mänskligare interaktion, har de som står bakom systemen snarare förväntningar på att AI ska kunna lösa komplicerade problem utan mänsklig inblandning.

Dagens AI kräver dock fortfarande mycket manuellt arbete. Fredrik Heintz upplever att utvecklingen gör imponerande framsteg, men att det är långt kvar till Att AI ska klara sig utan mänsklig kontroll.

– Idag måste man ge väldigt detaljerade instruktioner, man måste vara noggrann, minsta lilla fel och det blir något helt annat. Men det går mot att datasystemen kan fylla i mer och mer åt oss, och kan ta längre och längre steg, berättar han.

Om det blir en exponentiell explosion av AI eller en ny normalnivå är det ännu ingen som vet. Fredrik Heintz menar att båda utvägarna är rimliga. Troligt är däremot att människan kommer att ha ett finger med i spelet åtminstone lång tid framöver.

I takt med en växande kunskap om hur AI fungerar och vad de intelligenta systemen kan göra för gott, desto mer fördelar att uppstå. Då kommer också förväntningarna på AI att öka och eventuella rädslor med den att minska.

Jeanette Kalafatidis Lindberg är socialantropolog och arbetar som omvärldsanalytiker på Docere Intelligence. Hennes främsta projekt är trendsajten Buzzter som publicerar spaningar och analyser, ger ut rapporter och arrangerar olika trendevents. Hon har tidigare skrivit åt Digital Teknik. Du når Jeanette här.