Digitala klyftan tydlig i kristider

I takt med att Sverige digitaliseras uppstår allt fler exkluderande situationer som drabbar dem i digitalt utanförskap. Terrordådet i Stockholm är ett tydligt exempel. Samtidigt som många upplevde internets fördelar, var det även ett tillfälle då den digitala klyftan blev extra tydlig. Digitaliseringsminister Peter Eriksson ger sin syn på saken.

Själv satt jag ett stenkast från Drottninggatan under dådet. Frågorna hopade sig; vad var det som hade hänt, fanns det ytterligare hot, skulle jag ta mig hem till barnen? Så jag sökte mig ut på internet.

Det digitala utanförskapet

Det är för många en naturlig reaktion att vända sig till datorn eller mobilen för att söka svar, och när man tänker på att det finns de som aldrig använder internet framstår den digitala klyftan som stor.

För trots att Sverige rankas som ett av världens mest digitaliserade länder är det fortfarande en grupp som av olika anledningar inte använder internet.

Enligt Internetstiftelsen i Sveriges senaste rapport om svenskarnas internetvanor, Svenskarna och internet 2016, är det minst sju procent av befolkningen som befinner sig i den digitala klyftan. Dessa individer använder inte internet alls. Ställer man högre krav på internetanvändandet stiger andelen upp till elva procent. Det beräknas vara cirka en miljon svenskar som i avsaknad av kunskap, motivation eller tillgång till tekniken har liten eller ingen nytta alls av de fördelar digitaliseringen för med sig.

Om än minskande är det fortfarande en betydande grupp som i digitaliseringen av Sverige hamnar utanför i fler och fler situationer.

Bästa informationskanalerna är traditionella

Köpa tågbiljetter och besöka en offentlig toalett är bara ett par exempel på situationer som upplevs exkluderande. Även att ta del av viktig samhällsinformation blir i allt större utsträckning komplicerat utan att besitta en viss grundläggande digital kompetens.

Men trots de fördelar som tillskrivits internet efter terrordådet är det enligt digitaliseringsminister Peter Eriksson inget som pekar på att det digitala utanförskapet i samband med den här typen av händelse skulle vara ett problem.

– Det är ett bekymmer att mobilnäten inte fungerade ordentligt, men public service fungerade bra så där kunde man utan problem få sin information, säger han i en kommentar.

De traditionella kanalerna är för dem som befinner sig i utanförskap fortfarande att lita på vid nyhetsrapportering och informationsspridning, och public service är enligt Peter Eriksson den bästa informationskällan i sammanhangen. När det kommer till att hämta information på internet är han däremot kluven.

– Jag får flera funderingar kring det här. Man kommer in och får sin information via nätet. Där är det ganska olika information beroende på vad man är i för sammanhang och var man får sin information ifrån. Om det där är bra eller dåligt?

Filterbubblor, osaklighet och faktaresistens på internet är ett utbrett problem så det är fler som delar Peter Erikssons kluvenhet.

Kommunikationen är viktig

Men det fanns också klara fördelar med internet i den situation som uppstod efter dådet. Som kommunikationskanal var internet för många stockholmare ovärderlig och sociala medier har visat sig vara viktiga vid flertalet liknande situationer.

När mobilnäten snabbt överbelastades fungerade de kommunikationsmöjligheter som internet erbjuder utan större problem.

– Ja, det gjorde de. En stor fördel med nätet och Facebook var att man kunde få direktkontakt med vänkretsen och familj, och att man då fick reda på om de var inblandade eller inte.

Facebooks säkerhetsfunktion aktiverades också, så man kunde genom den markera sig i säkerhet och få uppdateringar om sina vänner.

Många av de som befinner sig i det digitala utanförskapet är beroende av mobilnäten. För dem fanns det inga alternativa kommunikationskanaler och det här är något Peter Eriksson i första hand reagerat på.

– Man måste titta på hur vi kan säkra mobilnäten så att de fungerar bra, för de är viktiga i det här sammanhanget. Inte minst sms för att kunna meddela var man är och om man är oskadd.

Gemenskap på sociala medier

Bland den osäkerhet som rådde var sociala medier dessutom en källa till hopp och medmänsklighet som för många gav hjälp och tröst. Inspirerat av ett motsvarande initiativ efter terrordåden i Paris startades hashtaggen #openstockholm för att koordinera mängden av erbjudanden om hjälp på Facebook och Twitter.

Att delaktighet på sociala medier bara skulle bidra till en positiv social sammanhållning är Peter Eriksson däremot tveksam till.

– Där tycker jag ofta att tendensen är åt andra hållet. Man skapar väldigt olika informations- och kommunikationsbubblor. Däremot får man ju en stark sammanhållning i sina nätverk.

Och som så många andra gånger fylldes sociala medier efter dådet också med osaklighet och hat, men alla de gemenskapsaktioner tillsammans skapade ändå en positiv kraft som ändå tycks ha inget många hopp. Kanske hade det inte någon större betydelse för det digitala utanförskapet i sig, däremot hade det kanske varit betydelsefullt för någon i utanförskapet att ta del av.

Sverige ska bli bäst i världen

Det är lovvärt om de som befinner sig i digitalt utanförskap inte exkluderades i den utsatta situation som uppstod i samband med terrordådet. Men att utanförskapet inte anses som ett problem i dag betyder inte att det kommer att fortsätta vara så.

Regeringens mål med digitaliseringen är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda dess möjligheter. Tillsammans med att vi tar till oss och anpassar oss till digitaliseringens fördelar kommer det att innebära att många fler samhällsfunktioner blir digitala och många fler situationer kräver åtminstone en grundläggande digital förmåga.

Även krissituationer kommer att vara mer digitalt beroende i framtiden och då är det nödvändigt att så många som möjligt är inkluderade.

Peter Eriksson ser det som sin och regeringens prioriterade uppgift att minska den digitala klyftan i alla situationer och sammanhang. Fokus ligger på bredband för alla och på utbildning i digital kompetens. När den uppgiften är avklarad kan Sverige bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Jeanette Kalafatidis Lindberg är socialantropolog och arbetar som omvärldsanalytiker på Docere Intelligence. Hennes främsta projekt är trendsajten Buzzter som publicerar spaningar och analyser, ger ut rapporter och arrangerar olika trendevents. Hon har tidigare skrivit åt Digital Teknik. Du når Jeanette här.