Ny våg av lösningar bekämpar näthatet

Hat och hot är ständigt närvarande på internet. Medan många är rörande överens om att näthatet ska stoppas har det varit svårt att få bukt på problemet. Nu kommer det däremot en våg av ny teknik och initiativ som bekämpar hat och som strävar efter att de samtal som förs på internet ska bli bättre.

På ett event häromveckan hörde jag journalisten Mina Dennert berätta om sina erfarenheter sedan hon startade Facebook-gruppen #jagärhär. De hatfulla kommentarer hon själv har fått trodde hon skulle vara mycket värre. Men hon var förberedd eftersom hon som så många andra har sett hur fort hatet kan spridas på nätet när någon delar sin åsikt. Mina startade #jagärhär som ett stöd till dem som aktivt vill gå in och bryta och störa dem som sprider hat.

För trots att näthat varit ett problem länge har avskaffande av anonymitet, omfattande moderering och lagar ännu inte lyckats stoppa det. Men just nu växer en trend fram dels med sociala aktioner som stöder dem som drabbas, dels med techföretag och medier som med hjälp av tekniska lösningar vill bekämpa näthat och som ett resultat bidra till ett bättre och mer inkluderande samtalsklimat på nätet.

Teknik som problemlösare

Som en följd av att företag tar ett allt större samhällsansvar är det inte särskilt överraskande att medier stöder lagstiftningar som i större utsträckning ska straffa brott på nätet. Även sociala medier och techföretag arbetar mot ett gemensamt mål med att ta itu med näthat. Flera av de stora internetjättarna säger sig alla värna om yttrandefrihet och vill i minsta mån införa begränsningar för sina användare, men när det kommer till hatpropaganda ställer de sig bakom de regelverk som finns.

Media Hackaton som arrangeras av KTH genomfördes förra månaden med det ena temat Freedom of speech. Lisa Ericsson som är chef för KTH Innovation tror att ny teknik har potential att lösa komplexa samhällsproblem, och tanken under årets hackaton var att utforska möjligheten för tekniska lösningar att skydda människor så att rätten att uttrycka sig inte försakas på grund av hat och hot.

Samma tanke visade sig snart ha slagit Google, för precis en sådan lösning lanserades häromveckan tillsammans med inkubatorn Jigsaw. API:et Perspective använder maskininlärningsmodeller för att i realtid bedöma den upplevda effekten som en kommentar kan ha på en konversation. De som använder API:et kan bestämma hur ”giftiga” kommentarer som ska tillåtas, och på så sätt få kontroll över samtalen som förs på deras sidor.

Bättre diskussioner på medierna

Wikipedia, The Economist och The Guardian är några av de som ska testa Perspective i sina kommentarsflöden. Att medierna visar sig villiga att testa nya lösningar tyder inte bara på att de tar ett samhällsansvar, utan även ser vikten med att få bort näthat ur de diskussioner som förs i deras kommentarsflöden.

I ett samtal med Gustav Hjärn som är vd och grundare för Ifrågasätt, en svensk lösning som snart ska lanseras berättar han att de svenska mediehusen tar problemet med näthat seriöst.

– Tidningarna är otroligt engagerade och många journalister vi pratar med blir ambassadörer för vår lösning, för de tror att det kommer att tillföras så mycket publicistiskt och demokratiskt om en sådan här lösning fungerar, säger han.

Ifrågasätt beskriver han som en bred lösning med grundsyftet att skapa mer kvalitativa och givande kommentarsflöden. Och han menar att en självklar del av detta är att se till att stävja näthat och nättroll.

Till skillnad från till exempel Perspective och den uppmärksammade plugin som norska NRKbeta tagit fram vill Ifrågasätt ta ett helhetsgrepp på lösningen och erbjuder en hel kommentatorsplattform som hjälper medierna med allt runtomkring det journalistiska. För att de ska kunna fokusera på att vara just journalister.

Plattformen inkluderar bland annat en egen AI som analyserar och viktar kommentarer på olika sätt och ett verktyg för att motivera kommentatorerna att skriva bättre och seriösare kommentarer som håller sig inom ramen för ämnet.

Med Ifrågasätt tror Gustav att fler kan få komma till tals eftersom kvaliteten på samtalet kan hållas högre.

– Många har ett uppdämt behov av att kommentera och dela med sig av sin kunskap, men som i dag aktivt väljer att inte göra det eftersom de vet att om de ger sin in i en debatt så kommer det bara bli skit av det. Det är dem vi hoppas på att locka fram med vår lösning.

En vilja att förändra

Uppmärksamheten kring de här tjänsterna är stor och det visar att det är ett aktuellt problem, och att man faktiskt vill göra något åt det.

För Ifrågasätts del var ursprungsidén inte att bli en kommentatorsplattform som skulle användas av andra. Det skulle likt Newsmill bli en seriös debattsida, men med tiden insåg grundarna att den lösning de tagit fram hade för stor potential för att bara användas på den egna debattsidan. De demokratiska vinsterna skulle ur ett samhällsperspektiv kunna bli mycket större om lösningen användes av alla medier.

Det är den här typen av optimism och vilja att förändra som driver trenden framåt. Det visar att man värdesätter människors möjlighet att öppet uttrycka sina åsikter utan att behöva mötas av hat.

Det kommer däremot alltid att finnas rötägg och så kallade internetkrigare som ser nätet som sitt slagfält, och många har varken viljan, orken eller modet att bemöta dem. Den våg av sociala aktioner och tekniska lösningar som nu stiger upp från ytan är en drivande kraft för att framkalla flera inkluderande och demokratiska effekter på internet.

Jeanette Kalafatidis Lindberg är socialantropolog och arbetar som omvärldsanalytiker på Docere Intelligence. Hennes främsta projekt är trendsajten Buzzter som publicerar spaningar och analyser, ger ut rapporter och arrangerar olika trendevents. Hon har tidigare skrivit åt Digital Teknik. Du når Jeanette här.