Crowdfunding filter för riskkapitalisten

Crowdfunding växer med 100 procent om året i USA och Storbritannien. Detsamma gäller i Sverige. Men att utvecklingen skulle hota den traditionella riskkapitalbranschen är fel. Crowdfunding är snarare till dess hjälp eftersom den sållar fram bolagen som överlevt en första prövning.

Crowdfunding där investeraren får andelar i bolaget växte förra året med 100 procent i USA och Storbritannien. Och tillväxten fortsätter. Enligt en rapport från BI Intelligence spås bolag år 2020 ta in 11 miljarder dollar i de båda länderna. Förra året var motsvarande siffra 1 miljard dollar.

Av rapporten framgår att 2015 i Storbritannien kom 16 procent av investeringarna i tidiga skeden i bolag från crowdfunding som ger andelar i bolagen. Någon motsvarande analys av läget i Sverige finns inte, men företrädare för crowdfundingbranschen hävdar att utvecklingen här har kommit ännu längre.

Helt nya krafter i spel

Magnus Melander, som har lång erfarenhet som entreprenör och investerare, bekräftar utvecklingen på den svenska marknaden.

- Förenklat är det en massa nya krafter som är satta i spel.

Han lyfter fram att det framför allt är bolag som utvecklar hårdvara, verktyg och infrastruktur, som har nytta av crowdfunding.

- För bolag som vill utveckla en pryl, så finns det nästan inga andra sätt än att använda crowdfunding. Ingen annan vill investera i hårdvara idag.

Öppnade för överlevnad

Ett exempel på just detta är Shortcut Labs, som började i en källare på KTH I Stockholm där en grupp nyblivna civilingenjörer ville utveckla vad de själva beskriver som ”en fysisk trigger till din digitala miljö”. Idag är den bluetoothkommunicerande knappen Flic ett globalt varumärke. Men vägen dit har varit svår då de innan framgångarna nobbades av drygt 40 riskkapitalbolag.

- I ett läge hade vi endast 20 000 kronor på vårt bankkonto, säger Pranav Kosuri, medgrundare av bolaget.

Då bestämde man sig för att prova crowdfunding efter modellen med förbeställningar. Målet var att få in 80 000 dollar.

- Det målet nådde vi på en timme efter att vi dragit igång kampanjen.

Till slut fick man in förbeställningar till ett värde av en miljon dollar, men då uppstod ett dilemma. Antalet förbeställningar ökade från målet som var några tusen till över 80 000.

- Vi jobbade hårt och klarade att leverera med fem månaders försening, säger Pranav Kosuri.

Därefter har bolaget tagit in 19 miljoner kronor i riskkapital, har idag 25 anställda och omsättningen var drygt 16 miljoner kronor förra året. Till det kommer mängder av partnerskap, bland annat med Spotify, och avtal med varuhuset Harrods i London och med Best Buy i USA.

- För oss är crowdfunding receptet till framgång, säger Pranav Kosuri.

Först ut i Sverige

FundedByMe är den första svenska plattformen för crowdfunding. Daniel Daboczy är grundare och vd. Han skulle inte förvånas om crowdfunding snart är större än den traditionella riskkapitalbranschen inriktad på bolag i tidiga skeden.

Plattformen har idag 73 000 investerare från 73 länder och har på tre år investerat 280 miljoner kronor. Tidigare hade bolaget både investeringar mot ägande och förbeställningar. Idag är det enbart investeringar mot ägande. I genomsnitt ligger investeringarna på 5 500 dollar per donator.

Basen breddas genom crowdfunding

Att det skulle finnas en konkurrens mellan traditionellt riskkapital och crowdfunding avvisas bestämt av Hjalmar Winbladh. Han är en av Sveriges mest kända serieentreprenörer och gick nyligen in som grundare av EQT Ventures, som har 4,6 miljarder kronor i kapital.

- Crowfunding är superspännande. Du får direkt reda på om folk är villiga att betala för din nya produkt. Det gäller speciellt hårdvaruföretag. Nu kan venture flytta upp i värdekedjan. Crowdfunding gagnar hela systemet, säger Hjalmar Winbladh.

Han beskriver det som att crowdfunding breddar basen av företag som klarat den första prövningen och skapar fler objekt för de traditionella riskkapitalbolagen att gå högre upp i värdekedjan där investeringarna kanske ligger på mellan 50 och 300 miljoner kronor.

- Ju fler bolag som kommer vidare med hjälp av crowdfunding, desto bättre blir det för oss.

Oklar lagstiftning

Det ser alltså ut som om crowdfunding och den traditionella riskkapitalbranschen kan existera sida vid sida och dra nytta av varandra. Det finns dock ett men när det gäller crowdfunding och som myndigheterna börjar intressera sig för.

Lagstiftningen är nämligen oklar. Vad händer om den som fått in kapital via crowdfunding i stället för att leverera drar till Bahamas med pengarna? Eller hur stora förseningar av leveranserna går att tolerera?

Håkan Ogelid är fil-kand i matematik och teoretisk filosofi vid Uppsala universitet med lång journalistisk erfarenhet. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskrifterna Civilingenjören och Civilekonomen. I 20 år var han redaktionschef på Computer Sweden. Idag är han frilans. Du når Håkan här.